Morgonstund

Guld i mun......
Jag ligger och lyssnar tidig morgonstund på regnandet i Laxne.
Höstkylan kom på en gång i år och även det första snöandet. Jag brukar annars förknippa snö med november. Jag har redan haft flera småförkylningar och nästan befunnit mig på gränsen att behöva vara hemma. Värre har flera kollegor på skolan haft det. I skolmiljö grasserar den ena förkylningen efter den andra. Och säkert har vi redan varit hemsökta av den mediaomtalade influensan.
Nåt har hänt med kroppen i år, för så här mycket kraft har jag aldrig tidigare förlorat. Dock inte "vilja" utan mer muskelkraft, som gör att jag måste jobba smartare och planera bättre.
En vecka kvar till "höstlovet" och sedan kan man få sjunka ihop. Denna första period på hösten är alla år den tyngsta på skolan, sedan minskar trycket väsentligt. Skönt att slippa resandet, konsultandet, för allra första gången på många år.
Vi planerar lite lätt att hela "lilla" familjen stuva in oss i bilen och styra mot Skåne under några dagar. Längst bak kommer vår hund Karo att sitta i så fall. Han är inte så liten längre, utan riktigt stor och allt mer social och resonabel. Dock har han ett grymt gap och fläskbenet igår maldes sönder där likt enkla kaffebönor i kvarnen.....
Stackars sate som fastnar där!!!!!
När väl Karo vaknar önskar han alltid att ta en tidig morgonpromenad med mig. Så är det att ha en en husse!